Hejsan! Har börjat grubbla igen en del på ett problem som jag nog har haft hela livet..  Jag har alltid haft lite extra svårt att koncentrera mig,  glömmt att lyssna när någon pratar ibland, eller regagerat trögt på vissa saker.

När jag var riktigt liten brydde jag mig inte ens om det här, men tiden går..Jag märkte mer och mer att jag hade svårt att lyssna och reagera på en del snabba saker. Idrotten var värst, och så är det nog fortfarande, jag missade alldeles för mycket passnignar och kunde inte koncentera mig på genomgången. Kan ju säga att så många gånger jag har gjort bort mig i mitt liv går går kanppt att räkna till!

Jag har känt mig dum och trögfattad och fått dåligt självförtroende och jag försökte verkligen glömma allt, försökte göra allting bra. Men nåt sånt här går inte att ändra på bara genom att knäppa med fingrarna.

Visst, det har blivit bättre med tiden! :) men fortfarande så kan det hända att jag missar lite för mycket av den där faktan som läraren säger, eller att någon passar en boll till mig på någon sport utan att jag ens har en tanke på att det faktiskt var mig dom passade bollen till.

Jag har lärt mig att acceptera detta nu, jag är den jag är och kan inte ändra på det, även om jag önskar att jag kunde. Det är inte altid lätt att hålla uppe humöret när sånna här grejer händer, men jag ska inte klaga på mitt liv nu. Jag har aboult inte haft ett dåligt liv, men saker och ting kunde gått så mycket bättre om jag inte hade haft det här problemet. Men ska försöka lägga detta bakom mig nu, livet går ju vidare! :)

 

michaela

20 januari 2011 16:07

<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Börjar blogga på devote istället! klaraellinor.devote.se

Kom nyss att tänka på en sak - det pratas jättemycket om självförtroende och självkänsla och allt vad det heter, och visst det är sjukt viktigt! Men för mig har allt sånt snack gjort att jag tänker på mig själv lite för mycket, och lite för lite på a...

   så in i bombens goda!:D ... dålig bild, jag vet :p

Förvirrad och trött. Vet inte vad jag ska ta mig till. Vet att allt är mitt fel och att det inte var såhär det var meningen att det skulle sluta. Men du måste förstå att jag aldrig kommer att gå tillbaka, men kom ihåg att du inte har gjort något fel ...